Gustav Palm

Kommun: Halmstad

Kandiderar till: Kommun för Socialdemokraterna

Yrke: Lagerarbetare

Fackligt uppdrag: Ordförande på verkstadsklubben Peri fack-politisk ansvarig på avd44

Avdelning: 44 Halland

Ålder: 37

Kort om mig

Jag vet hur vardagen ser ut och hur dåliga beslut slår i vardagen – För mig spelar det faktiskt stor roll när jobbet fungerar och man hjälper varandra genom bästa möjliga lösning för bägge parter. Sedan har jag ett liv utanför politiken. För mig är det viktigt att umgås med familj och vänner, träna och röra på mig och engagera mig i föreningslivet, främst Fotbollen som fotbollsdomare , observatör , handledare , instruktör och Ordförande i Halmstad DK. men jag brinner för föreningsrätten och att folk engagerar sig i en förening stor som liten är superviktigt för att folk ska må bra och folkhälsan stärks.

Viktigt där jag bor:

I Halmstad finns det kunskap, arbete och vilja att bygga framtiden. Men när staten bromsar investeringar och trygghet drabbar det oss lokalt. Det är inte rimligt att kommunen själva ska driva samhällsutvecklingen och stora investeringarna ihop med enbart företagen, utan här behöver staten och regeringen stötta upp med mer pengar in till kommunerna, inte spara in.

Gör mig upprörd:

Det gör mig upprörd när När vi vanliga arbetare skall vara den som få ta smällen och se våra trygghetssystem försämras, vi ställs mot varandra och bråkar istället för att fokus läggs på att lösa problemen , öka trygghetssystemen så vi gemensamt kan få det bättre tillsammans.

Stora utmaningar jag ser:

Sveriges industriorter är ryggraden i landets ekonomi och därför är det på tiden att det görs större investeringar i industrin.

Varför jag kandiderar

De som tjänar mest har fått stora skattesänkningar medan vi som varje dag kämpar på ofta glöms bort. Jag kandiderar för att politiken ska fungera för vanliga människor där jag bor. Något som oroar mig särskilt mycket är att priserna fortsätter stiga och pressar privatekonomin. Trots att det ofta är vi vanliga arbetare som får ta smällen pratas det sällan om vår trygghet. Extra viktigt för mig är att vi som arbetat ett långt arbetsliv får en rejäl pension. De senaste åren har varit tuffa, inte minst för de av oss som måste göra jobbet på plats och inte kan jobba hemifrån. Den gröna omställningen har bromsat in. Det påverkar både nya industrijobb och vem som ska betala när klimatmålen inte nås. Men det borde inte vara din och min plånbok som står för omställningen. Jag tycker faktiskt att ansvaret borde ligga mer på regeringen och riksdagen.

Vad jag kräver

Det är tydligt att högerregeringens politik inte gynnar vanliga människor. Välfärden har blivit sämre och orättvisorna större. Vi industriarbetare kräver mer av Sverige.

Karensavdraget avskaffas

Karensavdraget fungerar som en straffavgift för oss som får Sverige att funka – det kan kosta tusentals kronor på lönen.

Fler än hälften av alla arbetare har gått sjuk till jobbet på grund av karensavdraget. Samtidigt kan många andra jobba hemifrån utan att förlora en krona.

Sverige är det enda landet i Norden som har kvar avdraget men regeringen och SD vägrar ta bort det.

Fler industrijobb

100 000 fler är arbetslösa sedan regeringen tillträdde, det är katastrof.

Infrastrukturen håller inte måttet, elen är för dyr och kommunerna får för dåligt stöd av staten.

Trots rekordstort intresse för gröna industrijobb har regeringen skurit ned klimatstödet med 80 procent.

En rejäl pension

Arbetare lever kortare än tjänstemän, och skillnaden ökar när klyftorna blir större. Ingen ska själv behöva betala priset för ett slitsamt arbetsliv.

Varannan industriarbetare tror sig inte orka fram till pensionsåldern, och allt fler tvingas gå i pension i förtid.

Det är billigare att göra pensionssystemet rättvist än vad regeringens skattesänkningar kostar.