Jens Gustafsson

Kommun: Sotenäs

Kandiderar till: Riksdag och kommun för Socialdemokraterna

Yrke: VARO Preem Sverige AB, Lysekil, Förrådstekniker

Fackligt uppdrag: Ordförande i valberedningen, Studieorganisatör, Ordförande i LO-facken Sotenäs

Avdelning: 30 Bohuslän-Dal

Ålder: 38

Kort om mig

Jag är en social föreningsmänniska som tycker att kultur och folkbildning måste bevaras. Jag är engagerad inom politiken, facket, kyrkan och andra delar av civilsamhället.

Viktigt där jag bor:

Det viktigaste är att saker och ting fungerar. Alla barn ska få den hjälp och utbildning de behöver. Vi ska ha ett samhälle som människor vill bo i ett samhälle där ingen blir bortglömd.

Gör mig upprörd:

Jag blir upprörd när jag ser ett samhälle där alldeles för många har svårt att få ekonomin att gå ihop samtidigt som somliga blir rikare och rikare. Jag reagerar starkt på att många partier gett upp på de arbetslösa och att utanförskapet växer. Jag blir också upprörd över hur folkrörelser och folkbildning aktivt har monterats ner.

Stora utmaningar jag ser:

Vi måste bli bättre på att vårda och värna varandra. Oavsett vad så är vi alla människor och vi mår bäst tillsammans. De nyliberala influenser som präglat samhället behöver utvärderas. Vi behöver ett samhälle där vi hjälper varandra inte bara tänker på oss själva.

Varför jag kandiderar

Jag ser ett samhälle som inte är vad det borde vara ett samhälle av “jag eller dem” men alltför sällan “vi”. Ett samhälle där kultur och folkbildning tystas där solidaritet och gemenskap motarbetas och där allt fler tappar tron på framtiden. Jag ser ett land på väg mot något kallare där sången tystnar där arbetare åter tvingas stå med mössan i hand och tigga arbete och där folkbildning inte längre är en självklar del av människors vardag. Alltför många står med knutna nävar i fickorna och ser vad som händer men gör inget. Därför tänker jag inte längre vara tyst. Jag är beredd att stå upp för det jag tror på och jag hoppas kunna övertyga fler att göra detsamma. Vad kräver jag: Att pensionssystemet förbättras så att man ska kunna leva efter ett långt arbetsliv. Höj pensionerna inte pensionsåldern. Att attackerna på folkrörelser och folkbildning upphör. Att fler kommer i arbete. Vi behöver fler som arbetar inte färre. Finns viljan finns vägen.

Vad jag kräver

Det är tydligt att högerregeringens politik inte gynnar vanliga människor. Välfärden har blivit sämre och orättvisorna större. Vi industriarbetare kräver mer av Sverige.

Karensavdraget avskaffas

Karensavdraget fungerar som en straffavgift för oss som får Sverige att funka – det kan kosta tusentals kronor på lönen.

Fler än hälften av alla arbetare har gått sjuk till jobbet på grund av karensavdraget. Samtidigt kan många andra jobba hemifrån utan att förlora en krona.

Sverige är det enda landet i Norden som har kvar avdraget men regeringen och SD vägrar ta bort det.

Fler industrijobb

100 000 fler är arbetslösa sedan regeringen tillträdde, det är katastrof.

Infrastrukturen håller inte måttet, elen är för dyr och kommunerna får för dåligt stöd av staten.

Trots rekordstort intresse för gröna industrijobb har regeringen skurit ned klimatstödet med 80 procent.

En rejäl pension

Arbetare lever kortare än tjänstemän, och skillnaden ökar när klyftorna blir större. Ingen ska själv behöva betala priset för ett slitsamt arbetsliv.

Varannan industriarbetare tror sig inte orka fram till pensionsåldern, och allt fler tvingas gå i pension i förtid.

Det är billigare att göra pensionssystemet rättvist än vad regeringens skattesänkningar kostar.